Kapitel 15 Psykoneuroendokrinologi

Hypothalamus och hypofysen sammanlänkar det centrala nervystemet med kroppens endokrina organ. Här integreras det enokrina systemet med externa impulser från lukt, smak, sexualitet mm och kan i sin tur påverka beteenden relaterade till dessa. Från hypothalamus går signaler till övriga delar av hjärnan och koordinerar därigenom beteenden som är komplementära till de hormonella signalerna. De så kallade hypothalamic-pituitary-axlarna regleras genom feed-back signaler via nedströms hormoner men även via signaler från andra områden i hjärnan.

Hypothalamus integrerar information från sinnesintryck (dofter, ljus, smärta, temperatur) och inre miljö (blodtryck, osmolalitet, blodsocker). Utflöde från hypothalamus når hypofysen, hjärnbarken, hjärnstammen, ryggmärgen och autonoma preganglionära nervceller).

Hypofysen kan indelas i neurohypofys och adenohypofys (Fig 15.1). Neuron från hypothalamus frisätter hormoner direkt till blodet i neurohypofysen, emedan motsvarande hormoner i adenohypofysen frisätts i det lokala kapillärnätverket i infundibulum (Fig 15.2) som leder till adenohypofysen där hormonet når endokrina celler. Exempelvis produceras GHRH respektive somatostatin i nervceller vars cellkroppar är belägna i hypothalamus. Dessa hormoner frisätts via nervcellerna axoner till kapillärnätverket i infundibulum [?] och transporteras via detta till adenohypofysen. Där finns somatotroper, celler som producerar tillväxthormon (GH), vilket när det frisätts når blodomloppet via venöst avflöde från hypofysen. GHRH stimulerar emedan somatiostatin inhiberar syntes- och frisättning av GH från somatotroperna. Aptit och födointag integreras med detta system genom “hungerhormonet” ghrelin som frisätts från mag-tarmkanalen och stimulerar frisättning av GHRH och inhiberar frisättning av somatostatin. Leptin har motsatt effekt [?].

Det finns konceptuella likheter mellan nervceller och endokrina celler (Fig 15.3): Elektrisk exciterbarhet, jonkonduktans som eglerar exocytos av signalsubstanser från lagringsvesiklar. Neurosekretoriska celler är nervceller vars axoner inte går till vanliga synapser, utan exempelvis istället frisätter sina signalmolekyler i hypofysens portakretslopp.

Neurohypophysis and adenohypophysis.

Figur 15.1: Neurohypophysis and adenohypophysis.

Tuberoinfundibular system.

Figur 15.2: Tuberoinfundibular system.

Similarities between nerve cells and endocrine cells.

Figur 15.3: Similarities between nerve cells and endocrine cells.

15.1 Cirkumventrikulära organ

Review: Peering Through the Windows of the Brain[140]

Chapter 2Circumventricular Organs Integrators of Circulating Signals Controlling Hydration, Energy Balance, and Immune Function Alastair V Ferguson https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK200964/

Bok: The Sensory Circumventricular Organs of the Mammalian Brain McKinley 2003 https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-642-55532-9

Sju cirkumventriulära organ som karakteriseras av:

  • Nära kontakt med blod och cerebrospinalvätska (ventriklar eller subarachnoidalutrymmet)
  • Rikt vaskulariserade
  • Innerverade?

Integrerar neural information med kemiska signaler i blodet för reglering av tex vätskebalans, laktation, förlossning, matintag, reproduktion, metabolism, rytmer, vakenhet, kardiovaskulär funktion.

  1. AP, area postrema;
  2. ME, median eminence;
  3. NL, pituitary neural lobe;
  4. OVLT, organum vasculosum of the lamina terminalis;
  5. PI, pineal gland;
  6. SCO, subcommissuralorgan; and
  7. SFO, subfornical organ

These circumventricular organs are often divided into sensitive organs (vascular organ of the lamina terminalis, subfornical organ and area postrema), and secretory organs (the neurohypophysis and pineal gland

CVO Stimuli Signal ut Funktioner
AP Dehydrering (Ang II, tonicitet) Vasopressin, törst, saltsug Vätskebalans
ME
NL
OVLT Dehydrering (Ang II, tonicitet) Vasopressin, törst, saltsug Vätskebalans
PI Ljus Melatonin Dygnsrytm
SCO
SFO Dehydrering (Ang II, tonicitet) Vasopressin, törst, saltsug Vätskebalans

Circumventricular organs exhibit rapid mor­ phological plasticity during chronic stresses. For example, neural and glial adaptations occur in the neurohypophysis within 48 h of the onset of endo­ crine stimulation[140].

15.2 VAgusnerven

New genetic and structural evidence of vagal afferent fiber anatomy motivates two hypotheses: (1) that sensory signals informing on the physiological state of the body compute both spatial and temporal viscerosensory features as they ascend the vagus nerve, following patterns found in other sensory architectures, such as the visual and olfactory systems; and (2) that ascending and descending signals modulate one another, calling into question the strict segregation of sensory and motor signals, respectively. Finally, we discuss several implications of our two hypotheses for understanding the role of viscerosensory signal processing in predictive energy regulation (i.e., allostasis) as well as the role of metabolic signals in memory and in disorders of prediction (e.g., mood disorders)[141]

“Symptoms of depression, such as insensitivity to context (e.g., Rottenberg et al., 2005), have been hypothesized to arise from metabolic problems and associated allostatic disruptions that make it difficult for the brain to update its prediction signals in the presence of prediction errors (for discussion and references, see Barrett et al., 2016; Shaffer et al., 2022). Symptoms of anxiety, in contrast, might arise when overly precise visceromotor predictions are routinely generated, resulting in noisy (less informative) prediction error signals (Paulus et al., 2019, Paulus and Stein, 2010).”[141]

15.3 Neurosteroider

Neurosteroids in psychiatry

15.4 Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDD)

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDD, PMDS), tidigare Late luteal dysphoric disorder (LLDD) [142]

  • Premenstruella besvär: 80%
  • PMS: 5-10%, symtom som är påtagliga eller ger funktionsnedsättning
  • PMDS: Svår form av PMS

PMDS:

  • 1 av 30 kvinnor
  • Symtom sent i lutealfas (efter ägglossning)
    • Nedstämdhet, irritabilitet, affektlabilitet, ångest
    • Upphör inom dagar efter start av mens
  • Snabb effekt av SSRI (om det har effekt)
  • Genetik: Viss ärftlighet. Gener som kodar för serotonin- och östrogenreceptorer.
Menscykel hormoner.

(#fig:menscykel-hormoner.jpg)Menscykel hormoner.

15.4.1 Diagnostik

Enligt DSM-5. Checklista symtom:

  • Humörsvängningar (tex ledsen, gråter lätt, mer känslig för att bli avvisad)
  • Irriterad, arg, eller mer konflikter
  • Nedstämd, hopplöshet, värdelöshetskänslor
  • Ångest, spändhet, uppvarvning
  • Minskat intresse för vanliga aktiviteter (tex arbete, skola, vänner, hobby)
  • Svårt att fokusera

Minst ett av:

  • Slö, blir lätt trött, tydligt minskad energi
  • Tydlig aptitförändring eller överätning, eller craving efter särskild mat
  • Ökad sömn eller sömsvårigheter
  • Känsla av att vara överväldigad eller att förlora kontrollen
  • Kroppsliga symtom (ömma eller svullna bröst, ledsmärta, muskelsmärta, känsla av uppsvälldhet, eller viktuppgång)

Minst fem totalt. Föreligger i de flesta menscykler senaste året.

“In the majority of menstrual cycles, at least five symptoms must be present in the final week before the onset of menses, start to improve within a few days after the onset of menses, and become minimal or absent in the week postmenses.”

Kartläggning prospektivt under två cykler:

Självskattningsschema

“DRSP scores were captured by daily ratings using a smartphone application” [143]

Tex ökning 50% i 5 av 11 symtom, varav minst 1 core, follikulär (d6-11) vs lutealfas (d -7 till -1)

15.4.2 Patofysiologi PMDS (hypotes)

Avvikande CNS-respons på könshormoner i lutealfas[144]

  • Progesteron & metaboliter modulerar GABA-A-receptorn
  • Receptorn utvecklar ej “tolerans” för neuroaktiva steroider under cykeln
  • Amygdala ökad reaktivitet i lutealfas

Ref[145]

15.4.3 PMDS behandling

  • SSRI[146]
    • Liten till måttlig effekt.
    • Effekten kommer snabbt (oftast inom 1 dag)
    • Kan tas endast i lutealfas (ca 1-2v före mens) eller kontinuerligt
  • Preventivmedel som innehåller drospirenone (progestin)[147]
    • Tex Yaz
    • Andra typer av p-piller kan fungera
  • Spironolakton 100 mg under de dagar PMDD pågår
    • Motverkar även effekten av steroidhormoner på receptornivå i CNS
  • GnRH-agonister + substitution
    • Vid svår PMDD
  • Experimentellt: Progesteronreceptor-modulerare? (ulipristal acetate, UPA)[143]
    • Blockerar ägglossningen
    • Bibehåller östradiol- och progesteronnivån på konstant måttliga nivåer.

15.5 Könshormoner

PET kan differentiera pre- från postmenopausala kvinnor. Uppreglering östrogenreceptorer[148].

15.6 Thyroidea vid psykisk sjukdom

Thyroideahormon reglerar utvecklingen av nervsystemet

15.7 Endokrinologi vid bipolärt syndrom

Hormonal Treatments for Bipolar Disorder: A Review of the Literature [149]

15.8 Övrigt

Neuroendokrin kontroll av aptit och metabolism[150]

Sömn

Behavioral endocrinology

15.9 Resurser

Importance of glial cells in neurohumoral homeostasis: The special relationship: glia–neuron interactions in the neuroendocrine hypothalamus [151]

Duus

Thieme felxibook 2+3